伦勃朗:The Conspiracy of Claudius Civilis
|
艺术家 |
|
|
图中人物 InfoField | Claudius Civilis |
标题 |
English: The Conspiracy of the Batavians under Claudius Civilis Svenska: Batavernas trohetsed till Claudius Civilis |
物体类型 |
畫作 object_type QS:P31,Q3305213 |
藝術類型 |
歷史畫 |
描述 |
English: “Civilis summoned the leaders of the tribe and those prepared to fight for liberty to a sacred grove ostensibly for a banquet and when he beheld that their senses had been overcome by the nocturnal festivities he began to speak of the honour and glory of the tribe and went on to list the wrongs they had suffered. His words met with great acclaim and he bonded them together with patriotic oaths and barbaric rites.”
This is how the Roman historian Tacitus describes the beginning of the revolt during the 2nd century by the Germanic Batavian tribe against the Romans under the leadership of their chief, Claudius Civilis.
The Batavians’ struggle for liberty was used in the 17th century as an emblem for Dutch liberation from Spanish rule. In 1597 the northern provinces seceded from the empire of the Spanish Habsburgs and established a republic “the Seven United Provinces”. Tacitus’s account was chosen as the motif for some of the paintings decorating the walls of Amsterdam’s Town Hall. Begun in 1648, the Town Hall and was the Republic’s largest building project. It was intended to symbolise its power and wealth.
The commission to depict the struggle for liberation by their ancestors originally went to Govaert Flinck, one of Rembrandt’s pupils. Flinck had hardly started the work before his sudden and untimely death.
Rembrandt was then asked to complete the motif of the oath of loyalty, which was the only one Flinck had started. Following tradition, Flinck placed the Batavians and Romans on equal terms, painting them in classical armour. Rembrandt chose instead to follow Tacitus’s account more closely.
In Rembrandt’s interpretation of Tacitus, Claudius Civilis dominates the scene in his costly garments and tall blue and orange headdress. He raises his heavy sword majestically to enable the men around the table to swear their oath of loyalty to him. According to legend, Claudius had lost an eye while prisoner of the Romans. Rembrandt defies tradition by depicting him full-face, so that the lack of one eye cannot be concealed.
Rembrandt completed the work in 1662 and the monumental painting was hung in its intended place. Later in the same year it was removed for unknown reasons. There are no contemporary documents to explain why it was not allowed to remain, but a number of scholars believe that Rembrandt’s unconventional presentation did not please those who had commissioned the work. His style, with the use of light and shadow and thick layers of paint, was also somewhat old-fashioned at a time when history painting was increasingly characterised by austere classicism.
Today a painting of the same motif by another of Rembrandt’s pupils, Jurian Ovens hangs on the same wall of Amsterdam’s Town Hall. The master’s own bold interpretation can now be seen here, somewhat smaller in size, at the Nationalmuseum, Stockholm, Sweden. Svenska: ”Civilis sammankallade stamhövdingarna och frihetskämparna bland folket till en helig lund med en festmåltid som förevändning, och när han såg att den nattliga festyran gripit deras sinnen, började han tala om deras stams heder och ära, och han fortsatte med att räkna upp de oförrätter de lidit. Hans ord väckte stort bifall, och han band dem alla samman genom fosterländska eder och barbariska riter.”
Så beskriver den romerske historikern Tacitus början på germanfolket batavernas uppror mot romarna, som ägde rum på 100-talet under ledning av deras stamhövding Claudius Civilis.
Batavernas frihetskamp fick under 1600-talet manifestera Hollands frigörelse från det spanska väldet. 1597 bröt sig de sju nordliga provinserna i de spanska habsburgarnas imperium ut och bildade republiken ”De sju förenade provinserna”. Historien valdes som motiv för några av väggdekorationerna i Amsterdams rådhus. Rådhuset påbörjades 1648 och var ett av republikens största byggnadsprojekt. Huset blev en symbol för dess makt och rikedom.
Uppdraget att på fyra av rådhusets väggfält skildra förfädernas frihetskamp, gavs ursprungligen till Govaert Flinck, en av Rembrandts elever. Flinck hann knappt påbörja arbetet innan han plötsligt och oväntat avled.
Rembrandt blev då ombedd att slutföra motivet med trohetseden, vilket var det enda som Flinck hade påbörjat. Flinck hade följt traditionen och målat bataver och romare som likvärdiga parter i klassiska rustningar. Rembrandt valde istället att mera troget följa Tacitus text.
I Rembrandts tolkning av Tacitus behärskar Claudius Civilis scenen genom sina dyrbara kläder och den höga huvudbonad i blått och orange. Majestätiskt höjer han sitt tunga svärd för att låta männen runt bordet svära honom sin trohetsed. Enligt legenden förlorade Claudius sitt ena öga när han satt fängslad hos romarna. Rembrandt trotsar traditionen genom att avbilda hövdingen framifrån så att hans enögdhet inte kan undgå någon.
1662 var Rembrandt klar och den monumentala målningen sattes på plats. Senare samma år togs målningen av okända skäl ned. Det finns inga samtida dokument som förklarar varför målningen inte fick sitta kvar, men flera forskare tror att Rembrandts okonventionella framställningssätt inte uppskattades av beställarna. Rembrandts stil med ljusdunkelmåleri och tjock färgpåläggning var också något omodern i en tid då historiemåleriet alltmer kommit att präglas av en kylig klassicism.
Idag pryds väggfältet i Amsterdams rådhus av en målning av samma motiv av ytterligare en elev till Rembrandt, Jurian Ovens. Mästarens egen djärva tolkning av motivet hänger i nedskuret format här på Nationalmuseum. |
描绘人物 |
尤利烏斯·奇維里斯 |
原始说明文字 InfoField | English: “Civilis summoned the leaders of the tribe and those prepared to fight for liberty to a sacred grove ostensibly for a banquet and when he beheld that their senses had been overcome by the nocturnal festivities he began to speak of the honour and glory of the tribe and went on to list the wrongs they had suffered. His words met with great acclaim and he bonded them together with patriotic oaths and barbaric rites.”
This is how the Roman historian Tacitus describes the beginning of the revolt during the 2nd century by the Germanic Batavian tribe against the Romans under the leadership of their chief, Claudius Civilis.
The Batavians’ struggle for liberty was used in the 17th century as an emblem for Dutch liberation from Spanish rule. In 1597 the northern provinces seceded from the empire of the Spanish Habsburgs and established a republic “the Seven United Provinces”. Tacitus’s account was chosen as the motif for some of the paintings decorating the walls of Amsterdam’s Town Hall. Begun in 1648, the Town Hall and was the Republic’s largest building project. It was intended to symbolise its power and wealth.
The commission to depict the struggle for liberation by their ancestors originally went to Govaert Flinck, one of Rembrandt’s pupils. Flinck had hardly started the work before his sudden and untimely death.
Rembrandt was then asked to complete the motif of the oath of loyalty, which was the only one Flinck had started. Following tradition, Flinck placed the Batavians and Romans on equal terms, painting them in classical armour. Rembrandt chose instead to follow Tacitus’s account more closely.
In Rembrandt’s interpretation of Tacitus, Claudius Civilis dominates the scene in his costly garments and tall blue and orange headdress. He raises his heavy sword majestically to enable the men around the table to swear their oath of loyalty to him. According to legend, Claudius had lost an eye while prisoner of the Romans. Rembrandt defies tradition by depicting him full-face, so that the lack of one eye cannot be concealed.
Rembrandt completed the work in 1662 and the monumental painting was hung in its intended place. Later in the same year it was removed for unknown reasons. There are no contemporary documents to explain why it was not allowed to remain, but a number of scholars believe that Rembrandt’s unconventional presentation did not please those who had commissioned the work. His style, with the use of light and shadow and thick layers of paint, was also somewhat old-fashioned at a time when history painting was increasingly characterised by austere classicism.
Today a painting of the same motif by another of Rembrandt’s pupils, Jurian Ovens hangs on the same wall of Amsterdam’s Town Hall. The master’s own bold interpretation can now be seen here, somewhat smaller in size, at the Nationalmuseum. Svenska: ”Civilis sammankallade stamhövdingarna och frihetskämparna bland folket till en helig lund med en festmåltid som förevändning, och när han såg att den nattliga festyran gripit deras sinnen, började han tala om deras stams heder och ära, och han fortsatte med att räkna upp de oförrätter de lidit. Hans ord väckte stort bifall, och han band dem alla samman genom fosterländska eder och barbariska riter.”
Så beskriver den romerske historikern Tacitus början på germanfolket batavernas uppror mot romarna, som ägde rum på 100-talet under ledning av deras stamhövding Claudius Civilis.
Batavernas frihetskamp fick under 1600-talet manifestera Hollands frigörelse från det spanska väldet. 1597 bröt sig de sju nordliga provinserna i de spanska habsburgarnas imperium ut och bildade republiken ”De sju förenade provinserna”. Historien valdes som motiv för några av väggdekorationerna i Amsterdams rådhus. Rådhuset påbörjades 1648 och var ett av republikens största byggnadsprojekt. Huset blev en symbol för dess makt och rikedom.
Uppdraget att på fyra av rådhusets väggfält skildra förfädernas frihetskamp, gavs ursprungligen till Govaert Flinck, en av Rembrandts elever. Flinck hann knappt påbörja arbetet innan han plötsligt och oväntat avled.
Rembrandt blev då ombedd att slutföra motivet med trohetseden, vilket var det enda som Flinck hade påbörjat. Flinck hade följt traditionen och målat bataver och romare som likvärdiga parter i klassiska rustningar. Rembrandt valde istället att mera troget följa Tacitus text.
I Rembrandts tolkning av Tacitus behärskar Claudius Civilis scenen genom sina dyrbara kläder och den höga huvudbonad i blått och orange. Majestätiskt höjer han sitt tunga svärd för att låta männen runt bordet svära honom sin trohetsed. Enligt legenden förlorade Claudius sitt ena öga när han satt fängslad hos romarna. Rembrandt trotsar traditionen genom att avbilda hövdingen framifrån så att hans enögdhet inte kan undgå någon.
1662 var Rembrandt klar och den monumentala målningen sattes på plats. Senare samma år togs målningen av okända skäl ned. Det finns inga samtida dokument som förklarar varför målningen inte fick sitta kvar, men flera forskare tror att Rembrandts okonventionella framställningssätt inte uppskattades av beställarna. Rembrandts stil med ljusdunkelmåleri och tjock färgpåläggning var också något omodern i en tid då historiemåleriet alltmer kommit att präglas av en kylig klassicism.
Idag pryds väggfältet i Amsterdams rådhus av en målning av samma motiv av ytterligare en elev till Rembrandt, Jurian Ovens. Mästarens egen djärva tolkning av motivet hänger i nedskuret format här på Nationalmuseum. |
日期 |
未知日期 Unknown date |
表现形式 |
布面油画 medium QS:P186,Q296955;P186,Q12321255,P518,Q861259 |
尺寸 |
- 高度:196厘米;宽度:309厘米
dimensions QS:P2048,196U174728 dimensions QS:P2049,309U174728
- Framed: 高度:253厘米;宽度:366厘米;深度:19厘米
dimensions QS:P2048,253U174728 dimensions QS:P2049,366U174728 dimensions QS:P5524,19U174728
|
藏于 |
institution QS:P195,Q842858 |
登录号 |
NM 578 |
展览史 |
|
参考 |
|
来源/摄影师 |
Nationalmuseum |
授权 (二次使用本文件) |
|
This file was provided to Wikimedia Commons by the Nationalmuseum (Stockholm) as part of a cooperation project with Wikimedia Sverige.
|
|
此为平面艺术作品的忠实摄影副本。作品本身因为以下原因属于公有领域:
Public domainPublic domainfalsefalse
|
|
本作品作者于1669年逝世,在其来源国以及其他著作权期限是作者逝世后100年或以下的国家和地区属于公有领域。
你必须增加美国公有领域标签显示为何这个作品在美国属于公有领域。
|
本文件已被确认为免除已知的著作权法限制(包括所有相关权利)。
| https://creativecommons.org/publicdomain/mark/1.0/PDMCreative Commons Public Domain Mark 1.0falsefalse
此数字副本以下列许可证授权:
Public domainPublic domainfalsefalse
|
|
Nationalmuseum has placed those images in the Public Domain which have been acquired exclusively by digital reproduction of those works of art that are no longer protected by copyright. Nationalmuseum does not consider that a new copyright emerges for the reproduction.
Nationalmuseum has stated some guidelines below what we consider best practice when using images in the Public Domain. The guidelines below are based on the Europeanas Public Domain Usage Guidelines, but there is no legal liability to comply to them.
- When you use a public domain work please credit the author or creator.
- Please also credit Nationalmuseum and the photographer, who created the digital reproduction and made it available.
- When you use or modify a public domain work you should not attribute the changes to the creator or the provider of the work.
You can easily link to the object as a source, otherwise we recommend the following:
Artist: Title, Date, Nationalmuseum (Photo: photographer’s name), public domain
|
|
本文件已被确认为免除已知的著作权法限制(包括所有相关权利)。
| https://creativecommons.org/publicdomain/mark/1.0/PDMCreative Commons Public Domain Mark 1.0falsefalse
在许多司法管辖区,平面公有领域艺术作品的忠实副本不受版权保护。维基媒体基金会的立场认为此类作品在美国不受版权保护。(详见再利用PD-Art照片)。在上述司法管辖区中,本作品实际上属于公共领域,上述许可的要求不是强制性的。
| |
其他版本 |
-
帶相框圖像
-
|